onsdag 29 juli 2009

En dag och en natt i Rättvik.

Dom här dagarna var så jävla bra alltså även om det inte var det här vi väntade oss när vi satt oss i bilen upp.



Frida hon började resan med att sova ett par timmar. Skitkul. Jag somnade av ren tristress en halvtimme senare.



Någonstans i höjd med Gävle vaknade vi och stannade till för att äta som vargar på macken. Jag åt en kräft och räk sallad vilket resulterade i att det STANK skaldjur i hela bilen. Frida som hatar allt som har med det att göra höll på att kräkas. Jag skrattade bara.



Någonstans efter att ha intagit maten + lite godis och återfått energin började bokstavarna komma krypande ur skinnet.



Vi satt, låg och stog i bilen. Skrattade så vi inte kunde andas och skickade MMS till våran vän Oscar. Och han, han älskar ju oss tillsammans mer än något. Vi tyckte liksom att vi var skyldiga honom en bild där vi har munnarna fulla i Riesen. Driver Marie var inte glad över den distration som befann sig i baksätet men det var vi..



...och vi tänkte att det var ju lika bra vi satt igång med att öva in våra nya roller som dryga, bondiga raggar-äckel när vi ändå var igång och härjade.


Fast ja, vi tröttnade rätt fort på det. Ja allstå att vara dryga, bondiga raggar-äckel. Dryga, oansvariga och osympatiska tonåringar däremot gick huuur jävla bra som helst.


Sen kom vi iallafall ÄNTLIGEN fram efter de 5 längsta timmarna i våra liv. Halva släkten och familjen var där och det var galet kul att träffa alla som man bara träffar någon gång om året. Just det här puckot som sitter brevid mig är min tremänning Johan. Han är den överlägset sjukaste människan jag någonsin träffat, på gott och ont.



Och det här, det är min 6 år yngre bror som bara råkar ha större fötter än jag och som snart är lika lång. Helt sjukt är det för jag ser honom fortfarande som en nio-årig liten snorunge och nu skulle han kunna spöa mig nästan hur lätt som helst. Han är fortfarande tillräckligt okordinerad för att ta mig i slagsmål, thank god..



Brorsan paparazzade mig och Frida genom hela rättvik. Jag och Frida älskar blixtrar så det var lugna bananer. Nemas problemas!


Passade på att köra en show off med mina lin-skills när jag hade chansen. Nej okej då, men nästan.


Och om ni inte redan listat ut det så är det här min allra, allra BÄSTA kompis. Hon är så jävla bäst den här kvinnan.


VI är så jävla bra tillsammans.

Vi gick och åt middag på en resturang när vi blev låga. Frida fick en lapp av våran seritris när vi skulle gå. På den stod det någonting i stil med att "jag naglades fast vid dig där du satt på andra sidan glaset". Vi skrattade åt den här Robert och konstaterade att det var den värsta smörja vi någonsin hört. Romeo-Robert liksom. RR. Ha! Men ändå så var hon ju bara tvungen att skriva ett sms så vi fick klarhet i vem karln var. Vi kom på det. Och hon slutade tvärt att smsa.


Efter det gick vi tillbaka till husvagnen och mötte upp Johan med sina två bihang. Ungefär här någonstans, ett antal flaskor senare, började kvällen spåra ur.



Men det visade sig att det var ingenting emot vad som skulle hända sen. När denna bild togs var klockan kanske 00.00 eller någonting i den stilen och alla var så övertaggade att vi skakade hela packet.



Grabbarna kissade lite och jag passade på att ta ett kort. Jag sa att det var i forskningssyfte när dom beskyllde mig för att ha tagit kort på deras...ja...ni vet.



Sen posade vi lite vid ett staket.



Och lite på gatan också.



Frida matade Mogli 1 med öl. Jag koncentrerade mig under tiden på att LEDA hem Johan som var full som en kastrull. Kastade in honom i husvagnen och sedan gick vi resterande fyra upp på stan igen.



Jocke aka. "Mogli 1" alternativt "Viktor" moonade framför en helt ENORM lastbil. Det var inte så uppskattat då det skapades rätt så mycket kö bakom. Han tutade och härjade den där Lastisen och avslutade med att köra på honom och putta honom framför sig några meter innan Mogli 1 kom springande tillbaka till oss med svansen mellan benen.



Behöver jag ens berätta att vi skrattade så vi grät?

Efter det beslutade vi oss för att gå en sväng innan vi gick hem och la oss. Frida började med att putta in Mogli 1 i en buske och synkade som vi är tog det 2,2 sekunder innan Mogli 2 låg där han också. Vi stog där och skrattade och skrattade och skrattade tills vi tystnade och med lysande ögon kollade på varandra och därefter på trädet framför oss. Det var ett fullkomligt perfekt träd och vi beslutade oss för att ta oss en tur upp i kronan. Vid ett tillfälle satt vi alla fyra däruppe i trädet, jag kan bara tänka mig hur det måste sett ut.


Vid det här laget var promillen på oss alla så hög att vi åtskilliga gånger höll på att ramla ner.


Men inte skulle vi väl sluta att riskera våra liv här? Nej nej, vi tog oss en simtur i Siljan också, en sådär halv 4 på morgonen. Jag skulle gissa på att det inte var mer än 15-16 grader i vattnet och jag trodde helt seriöst att mina lungor skulle sluta fungera. Men våra järva handlingar resulterade i att vi fick med oss en 7-8 personer till ner i vattnet. Då gick vi upp och gick blöta och jävliga till dusch huset där vi allihoppa på Damernas duschade någon timme. När vi alla såg ut som russin kom vi på att vi alla kunde basta tills vi blev torra. Problemet var bara att bastun inte var på. "Perfekt att vi har en elektriker", vrålade vi och elektrikern han log och bröt sig in i proppskåpet för att få igång bastun. Fast han lyckades inte. Tråkigt tyckte vi och gick hem och sov efter att ha blivit upptäckta av en kärring med en mops. Twice.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar